Nu är vår andra älskade son och Ians lillebror här!❤.
Jag skulle egentligen sättas igång igår när han kom, men som tur så ville han komma ut av sig själv just den dagen.
Det var på kvällen som jag kände att mina förvärkar blev kraftigare, men jag trodde bara att det var falskt alarm som vanligt så jag gick och la mig och på natten kunde jag verkligen inte sova, jag hade jätte ont när värkarna kom och dom kom 5 min emellan. Sen när jag gick på toa så var det rosa på pappret (som är helt normalt och ett tecken på att det är dags), så då visste jag att det var dags att åka in. Jag väckte Vito och ringde min mamma så att hon fick komma och fortsätta sova med Ian hos oss.
När vi satt i taxin på väg in så fick jag mer ont.
När vi kom fram klockan 6 på morgonen till förlossningen så satt dom ctg på mig som mäter värkarna och barnets hjärtljud.
Vi fick sedan ett rum men vi var bara där i en timme för att dom bad oss att gå en promenad för att jag inte hade tillräckligt ont eftersom det var fullt och dom behövde rummet.
Vi gick en promenad ner till stan men det var svårt jag var tvungen att stanna upp när jag fick en värk. På stan så shoppade min sambo och jag loss som bara den haha.
Sedan träffade vi min syster och hennes son i stan och tog en fika. Sedan gick vi tillbax eftersom att dom så att vi skulle vara tillbax klockan 12.00.
När vi kom tillbax så så dom att dom fortfarande hade fullt så dom tyckte att vi skulle sitta i väntrummet och vänta. Vi gjorde det men mina värkar blev ännu kraftigare och jag kunde inte hantera dom själv så om jag säger att jag behöver smärtstillande så kommer dom ta hand om mig på ett bättre sätt eftersom att dom inte trodde att jag hade tillräckligt ont. Så dom gav mig bara Alvedon och satt på mig en ctg igen och vilken tur att jag sa så för medans jag gjorde ctg så blev värkarna jätte kraftiga och jag stod inte ut och bara grät och krälade med kroppen, så dom skulle fixa ett rum men ville att jag skulle ta ett bad först. När jag tog ett bad så blev dom så kraftiga så jag inte visste vart jag skulle ta vägen så jag bad Vito att gå ut och be om vårt rum och lustgas. Dom sa sen att dom hade fullt igen och då blev jag bara så less för jag hade väldigt ont och kunde verkligen inte gå och jag ville bara dö haha. Men dom ville sätta ctg på mig igen och jag tänkte att jag klarar verkligen inte det igen jag ville bara ha ett rum. Men på ctgn så såg dom ju att jag hade väldigt kraftiga värkar så dom fixade oss äntligen ett rum och då var klockan 3 ungefär på dagen. Då tänkte man att dom inte alls hade fullt dom kunde ju fixa ett rum jätte lätt till mig när det väl var dags.
När jag kom in på rummet så fick jag lustgas men mina värkar hade blivit så kraftiga genom att jag hade fått väntat så lustgas hjälpte inte så jag fick epidural. Dom hann nästan inte ge mig nå epidural eftersom att jag var öppen väldigt mycket men som tur var så fick jag det.. den gör underverk!😉.
Allt gick så fort för ena sekunden var jag öppen 3 cm bara och efter en timme så var jag öppen 6 cm och efter bara ytterligare en timme så var jag öppen 8-9 cm.
Allting kändes mycket fortare och ondare nu än när jag födde Ian, men det var för att jag fick hjälp på engång då och smärtlindring i tid. Nu fick jag vänta länge och ha ont utan nå smärtlindring.
Efter bara 4 timmar från när vi kom in i rummet så ville han redan ut, det gick ganska fort att få ut han den här gången.
Den var så himla underbart när han kom ut, man blir alldeles gråtfärdig och lycklig!.
Han kom exakt 20.00 den 19 september 3 dagar innan beräknad datum. Han fick heta Nilo som vi hade bestämt oss för första dagen som vi fick se att han var en kille på ultraljudet.
Han var mycket mindre än Ian. Ian vägde 4600 kg och var 54 cm lång och han var störst på bb då. Nilo vägde 3406 kg och var 49 cm lång.
Jag saknar Ian så himla mycket! Jag pratade med han på facetime och han blev så glad när han såg mig och när vi så hejdå så vinkade han och gav mig tusen slängpussar❤❤❤. Jag blev så ledsen när vi la på, jag har aldrig varit utan han så här länge, men det är samtidigt skönt att vara här på bb för då kan jag få vila upp mig innan man kommer hem, vi ska ju också flytta i helgen så det kommer bli ganska stressigt. Det är också väldigt mysigt att mysa med min lilla bebis!❤
Älskar förlusten på bb hehe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar